Snart kommer läsåret till sitt slut!

Tumbagymnasium
fredag 20 maj 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint!

Tack för de gångna veckornas arbete.

Tack för alla besöksrapporter.
Tack för era lektioner i "Moral och etik".
Tack alla ni som skrev prov under gårdagen. Alla klarade sig!

Nästa tisdag tar ni som ännu inte tagit era lektioner i "Moral och etik" över. Jag hoppas (och tror) att det går jättebra.

Ett fåtal besöksrapporter har ännu inte kommit in. Se till att dessa kommer in senast klockan 18:00 nu på söndag.

Jag kommer att en sista gång ställa upp för eventuella omprov nästa tisdag (24 maj). Då sätter vi igång klockan 15:45 och alla som vill förbättra ett tidigare provresultat har möjlighet att göra det.

Vill du skriva omprov? Anmäl dig! Glöm inte skriva om du vill göra om det första eller det andra provet!

Trevlig helg!
Nader Sani

3 Besöksrapporter

Stefani Anton SA13GJ

Mitt första besök

Katolska missionen Johanneskyrka

Östergatan 11, Södertälje 152 43

08-550 105 56

Före besöket

Sist jag besökte den katolska missionen, Johannes kyrkan som befinner sig i Södertälje var söndagen 8 maj 2016. Jag åkte till kyrkan med min pappa den gången och mamma följde inte med för att hon var på jobbet. Jag och pappa vaknade ungefär klockan 10, vi åt frukost, klädde på oss och jag övningskörde till kyrkan.

Att hitta till kyrkan är väldigt enkelt för att vi åker dit varje söndag. Utanför kyrkan är det nyligen en rumän som sitter med en filt på sig och ber om pengar. Jag blir personligen väldigt arg av att se honom sitta utanför min kyrka för att jag känner att han kan vara ett hot mot mig och min kyrka på grund av allt som pågår med Isis. Men han har suttit där i ungefär två månader nu, endast söndagar så jag har lärt mig att gå förbi utan att bry mig så mycket.

Under besöket

Direkt när man kommer in är det väldigt mycket folk som väntar på en sittplats. Jag går in, tar vid Jesus och jungfru Marias bild och pussar bilden. Jag doppar mina fingrar i det heliga vattnet och formar ett kors på min panna samt som jag gör ett kors över bröstet.

Sedan ställer jag mig för att vänta på de som arbetar att hitta en plats åt mig, då vår kyrka är väldigt liten. De håller på att bygga en ny kyrka till oss som kommer att kallas för St: Jungfru Marias kyrka. Det spelar i alla fall inte hur stor en kyrka är eller hur fin den är, jag tycker att alla kyrkor är densamma, det är känslan som räknas, så länge människorna i den är troende så känner man ett starkt band till alla.

Medan jag väntar står jag tålmodig med ansiktet mot altaret och väntar tills kyrkklockan slår och då kommer prästen samt diakonen från deras rum ut i en rad mot altaret. Folk räcker ut handen för att röra vid bibeln som prästen håller över huvudet på väg mot altaret. Jag rör vid bibeln och pussar sedan mina fingrar.

Jag får en plats och jag sätter mig, jag gillar helst att sitta själv för att kunna fokusera och lyssna ordentligt utan att någon stör. Jag gillar även att sitta där det inte finns mycket barn för att de tenderar att störa mycket under gudstjänsten.

Sedan startar gudstjänsten och alla ställer sig upp. Vi lyssnar på prästen som talar på kaldeiska ny arameiska och alla tar ner huvudet för att han tar upp bibeln, sedan fortsätter gudstjänsten med lovsånger, tal, olika böner och vi tar nattvarden. Det jag upplever under gudstjänsten är en uppfriskande känsla av renhet och förnyelse.

Efter besöket

När jag har gått ut ur kyrkan tillsammans med pappa, samlas alla mina kusiner utanför kyrkan och alla hälsar på varandra, vi pussar och kramar varandra, sedan åker vi hem till min farfar. Känslan jag får efter att ha varit i kyrkan är tacksamhet, glädje och en otrolig känsla som inte går att beskriva. Det känns som att det är ljust, det är ljust i mitt hjärta, jag blir stolt att jag är kristen och att jag vaknade på morgonen och åkte till kyrkan. Jag får även dåligt samvete för alla människor som lider i världen, jag tänker efter mycket efter en gudstjänst. Jag tänker mycket på hur människor lever, hur mycket vi syndat osv. Men den dagen är jag mest stolt över att jag varit i kyrkan och bett för alla som inte kommit.

Mitt andra besök

Syrisk ortodoxa kyrka St: Afrem

Box 39, Södertälje 151 45

Före besöket

Sist jag var i den syrisk ortodoxa kyrkan, St: Afrem var på den ortodoxa långfredagen 29 april 2016. Jag åkte dit med mina två kusiner för att besöka kyrkan sent på kvällen och se hur det såg ut på deras långfredag.

Kyrkan befinner sig i Södertälje och i Södertälje befinner sig även många ortodoxer därför var det många personer utanför kyrkan och det var många bilar.

Vi parkerade och såg hur alla människor inne var uppklädda, men vi var inte det. Det hade gått folk, men det var några få kvar när vi skulle in.

Min bild av ortodoxer eller mer sagt syrianer är att de är kaxiga, de säger alltid emot och de står upp för sin religion. Det sista håller jag med om, man ska alltid stå upp för sin religion, men jag gillar inte delen där vi firar olika högtider. När de firar påsk säger de att deras påsk är den rätta och när vi firar påsk säger vi detsamma. Jag tycker verkligen vi borde slå ihop, kristen som kristen, vi är likadana, men dessa skillnader skapar splittring mellan två folkgrupper som delar på samma religion.

Under besöket

När jag kom in i kyrkan, kände jag redan igen den för att jag har besökt den tidigare på bröllop och begravningar. Jag gick in tillsammans med mina kusiner och det första man ser är altaret. Den stora glamorösa kyrkan, golvet är gjort av marmor, väggarna målade i vitt och bilder på de olika lärjungarna målade på taket. Stora kronlampor hänger ner splittrande på taket skapar en härlig känsla. När jag går in i den kyrkan gillar jag inte att känna någon skillnad, det är en kyrka, lik min kyrka.

Jag gick fram och satte mig tillsammans med några som redan satt, det kändes tomt för att kyrkan är så stor. På ett sätt känner man direkt skillnad för att det är en annan miljö, man hör ett annat språk än det jag hör i min kyrka. Prästerna har andra dräkter än vad de har i min kyrka, de bär på svarta ”klänningar”, men i vår kyrka har de svart kostym istället.

När jag suttit ett tag ropade prästen upp oss och välkomnade oss upp till altaret för att ta nattvard, deras nattvard var små bitar av bröd men vår nattvard är små bitar av tunn vit ”kex”. Det känns även att de ortodoxa prästerna från Turkiet har en sorts attityd, de erkänner även inte att syrian irakier är syrianer, utan de påstår att endast de från Turkiet och Syrien är syrianer.

Efter besöket

Efter att jag lämnat kyrkan, tycker jag att det är synd att ortodoxer firar påsk en månad efter katoliker och att varken vår påve och deras patriark kom överens. Men nu har påven och patriarken kommit överens om att nästa påsk ska firas ihop.

Det jag även känner är ilska mot det syriska folket som alltid ställer sig upp för att tjafsa om att deras påsk är den rätta. Jag tycker inte man ska diskutera det och hamna i tjafs, utan är man katolik så firar man den påsken och är man ortodox firar man den tills påven och patriarken kommer överens. Men gud har inte sagt att människor ska dela sig, utan vi är ett men tyvärr kan inte folk hålla sitt ord till gud.

Mitt tredje besök

Den protestant Sankta Ragnhilds kyrka

Stortorget, Södertälje 151 72

08-550 913 92

Före besöket

Sist jag besökte den protestantiska kyrkan var det 3 augusti 2013. Jag besökte den för att vi var bjudna på ett giftermål där paret skulle vigas i den protestantiska kyrkan. Det kändes spännande att få uppleva en annan sorts vigning och gudstjänst på svenska.

Jag har tidigare som liten besökt den här kyrkan med min tidigare skola, men jag var ung för att minnas allt.

Jag förväntade mig innan besöket en kort gudstjänst och att allt skulle gå fort tillskillnad från oss katoliker då vår gudstjänst eller vigning brukar ta längre tid än vanligt.

Jag såg fram emot att se prästerna och kunna höra och förstå allt på svenska.

Under besöket

När vi kom in var kyrkan mindre än vad jag hade trott. Ute ifrån ser kyrkan väldigt stor ut, men inne är den inte så stor utan det är tillräckligt många bänkar men den är inte större än de ortodoxa kyrkorna i Södertälje. 

Vi satte oss och vigseln började, prästerna talade svenska och det var kul att höra, jag kunde dock inte följa med i det dem sa, man förstod men kunde inte sjunga med. Det var ändå roligt och intressant för både mig och mina föräldrar. Det kändes som en ny upplevelse att få närvara i en gudstjänst på svenska. Vi har tidigare åkt till Lourdes i Frankrike och där fick vi höra gudstjänster i många fler språk vilket var underbart. Men den dagen i sankta Ragnhild kyrkan var en bra dag. En fridfull dag, alla var glada, alla var troende och alla bad tillsammans.

Efter besöket

Efter att vi lämnade kyrkan diskuterade jag, mamma och pappa hur fin gudstjänst det var, att det svenska folket är lugna och sjunger fint, att de bryr sig om varandra osv. Vi tycket om kyrkan och bestämde oss att besöka det igen inom kort, men vi har fortfarande inte gjort det. Men jag kommer definitivt besöka den kyrkan flertal gånger och jag har en kusin som har bokat sin vigsel där, det ser jag fram emot!