Arbetsuppgift 1: Jennifer Lindgren

Jennifer Lindgren

SA13GJ

Arbetsuppgift 1

Prästen, fysikern och existensen

Programmet handlade om Ulf som var professor i fysik och Anders som är en katolsk präst. Det var intressant att de hade gjort denna kontrast- en fysiker mot en religiös präst.

De påstår att alla människor undrar om hur livet går till och blev till, finns det någon högre makt som kan vara gud eller inte.

Anders påstod att dessa frågor börjar människan ställa sig när det blir mörkt i livet, man kanske får ett cancer besked, någon nära dör, blir arbetslös, att man möter något motstånd helt enkelt. Han kan ha rätt i detta för är man eller någon nära döende så blir frågan om det finns något liv utanför detta aktuellt. Somliga icke troende tror jag dock försöker antingen att undvika frågan på grund av dödsångest och somliga andra ateister kanske söker tröst i religiösa tankar och påstår sig blivit frälst.

Ulf talade om att det är viktigt att dra tydliga gränser om dessa frågor om existensen. Man kan tydligt besvara hur universum skapas om man frågar vetenskapen. Samtidigt som han påstår detta så säger han också att kan inte vetenskapen svara på frågorna så får man leva med en viss ovisshet. Han tycker att det är vackert med ett själlöst universum men att det ändå finns en medvetenhet, en gåta. Detta fick jag en ytterst oklar bild av vad Ulf egentligen ville få fram. För det första: Vart någonstans är det vackert med ett själlöst universum, och för det andra hur kan det vara ett själlöst universum för Ulf om han ändå säger att det finns en gåta.

Anders kan inte bevisa matematiskt att den katolska tron kan leda någonstans och att det faktiskt finns en gud. Han berättade att han alltid kommer av ren nyfikenhet lyssna till den som säger att det finns en väg. Om det kommer dock tydliga bevis på att religionens anspråk är falska så berättar han att han kommer att ångra sig. Han behöver helt enkelt bli övertygad.

Detta anser jag är ytterst konstigt eftersom jag har fått bilden av att är man religiös så tror man på en slags förklaring till hur universum funkar och skapades, tror man på vetenskapen så tror man på en annan förklaring. Vetenskapen har bevis på hur universum skapades, att vi har varit apor och allra först celler så det finns bevis. Även fast det finns vetenskapliga bevis på deras forskning så accepterar han ändå inte den. Han valde en annan förklaring så därför tror jag inte på det han säger om att får han bevis så ändrar han sig.

Anders medger dock att han kan ha haft fel men han säger ändå att han har haft en meningsfull väg och att det är det viktiga.

I programmet tog de upp att i USA är det många fysiker som är troende. Detta förstår jag mig inte alls på eftersom som jag sa tidigare så är vetenskapen en slags tro och en religiös tro är en helt annan. Alla människor tolkar naturligtvis sin tro annorlunda så enligt min bild så kan det endast vara människor som tolkar till exempel bibeln väldigt lätt. De kanske tror på vetenskapens förklaring till skapelsen av världen men att det ändå finns en kraft i universum som då är gud.

Både Ulf och Anders var överens om att det finns en gåta i universum. Något som helt enkelt inte kan förklaras- än i alla fall.

Uppgift 1 - Ellinor Friström

I radioprogrammet Prästen, fysikern och existensen diskuterar den katolska prästen Anders Piltz och fysikern Ulf Danielsson om det finns någon avsikt bakom universum och om det finns någon mening med världen och människan. Ulf Danielsson lyfter även frågan varför det finns någonting snarare än att det inte finns någonting?

Ulf Danielsson medger att de existentiella frågorna är svåra att svara på från ett naturvetenskapligt perspektiv och säger att det inte finns någon säker väg till kunskap och menar därför att han blir tvungen att leva i ovisshet. Anders Piltz håller med om att vi inte kan veta något säkert och säger att han är lika ovetande men att han endast har satsat på ett erbjudande som han anser är plausibelt. Han tror att tillvaron är rationell och att den skapats av en rationell person som har en mening med det hela. En bra poäng som Ulf tar upp är varför Anders då måste acceptera alla dem specifika påståenden och villkor som kommer med kristendomen och katolicismen istället för att förhålla sig till en mer allmän uppfattning. Det är det som jag personligen har svårast att förstå och som till viss mån skrämmer mig när det kommer till olika trosuppfattningar. Inte det att människor tror på en Gud i sig utan att de också tror och går med på allting som kommer med den religionen. Anders utgår från en uppfattning att om världen är skapad av någon som har en avsikt med den så är det också rimligt att det skulle gå att få någon sorts kunskap om vad denna avsikt är och att Gud då skulle ha avslöjat sina avsikter genom Jesus Kristus. Det som konfunderar mig är då varför Gud skulle ha avslöjat sina avsikter på ett så otydligt sätt så att religioner över hela världen uppstått och även olika grenar inom de Abrahamitiska religionerna? Om Guds budskap var så viktigt varför skulle han då inte ge det på ett så tydligt sätt så att alla skulle tro på samma Gud? Varför skulle han uppenbara sig på ett begränsat område i mellanöstern och ignorera alla andra kontinenter världen över? Varför skulle han låta människor tro på en felaktig gud och tillåta folk att döda och i hans namn?

I början av programmet säger Anders att människor ofta ställer sig frågan om Guds existens under kriser. När allting går smort menar han att man inte behöver ställa sig frågan om livets mening. Frågorna börjar istället uppstå när man t.ex. får ett cancer besked. Jag tror att det till stor del stämmer. Jag anser att religion också kan vara positivt på det sättet då det skänker tröst och hopp i ett kanske annars utsiktslöst tillstånd. Om man tror att allting i livet har en mening och Guds vägar är ”outgrundliga” så kanske det får en att hålla modet uppe och finna styrka och hopp men det kan samtidigt utnyttja personer som befinner sig i en sårbar situation. I programmet pratar de mycket om meningsbehov. Anders menar att alla har ett meningsbehov men att vi kan fylla det meningsbehovet på olika sätt om man t.ex. brinner för sitt yrke kan det vara meningen i livet även om man sedan kan komma till en punkt då det inte räcker till, exempelvis inför döden. Ulf undrar därför om Anders inte är orolig för att hans tro är baserad på ett behov som kanske inte motsvarar verkligheten. Anders menar dock att det måste finnas något som kan tillfredsställa det behovet då varje behov annars har det och undrar varför den mest övergripande då inte skulle ha det. Frågan jag då ställer är varför svaret på den frågan behöver vara just Gud? Varför kan inte meningen med livet vara en mening vi skapar inom oss själva som uppfyller en individuell värdering utifrån vårt eget subjektiva. Ulf menar liksom jag att det kanske är upp till oss själva att fylla denna mening. Varför är det så att vi behöver Gud för att finna mening med våra liv?

När Ulf får frågan vad han skulle välja om han fick välja mellan att det fanns en Gud eller att det inte fanns en Gud svarar han att han hellre skulle vilja finna en väg till att nå mening i gemenskap med andra människor. Jag håller med och ser hellre att vi finner och skapar mening inom oss själva och genom kontakter och interaktioner med de människor vi möter. Han menar också att det finns något vacker i tanken på ett universum som är själlöst materiellt och dött från början men på något sätt ändå ur det uppkommit en medvetenhet om existens. Anders är å andra sidan skeptisk till att det ur ingenting uppkommit liv med medvetande och intentioner och menar att det måste finnas en Gud som frambringat det. Han ser skaparen Gud som en mer plausibel förklaring men problemet blir som också Ulf tar upp att det endast ersätter mysteriet med ett annat mysterium. Om Gud skapat världen vem skapade då Gud? Problemet med den här typen av argumenterande är att Guds existens är och kommer fortsätta att vara omöjlig att bevisa eftersom Gud inte existerar inom vår värld, vårt universum.

En väldigt bra punkt som Anders tar upp som jag också håller med om till stor del är den att vår världsbild och livsåskådning är ett resultat av att vi bildar oss en uppfattning om världen även med en mängd ickevetenskaplig och icke-empirisk data som vi får med oss från det samhälle vi växer upp i. Vi får så många intryck från precis allting som händer oss och i detta infogar vi också den bild som vi kommer fram till genom vår empiriska forskning. Därför tror jag också att det är svårt för religiösa som etablerar sig inom vetenskapen att avsäga sig sin tro eftersom vi applicerar vår bild av verkligheten på det vi finner och intalar oss att så är det. Två personer med olika åskådningar skulle därför kunna dra helt olika slutsatser inom samma fält. Både fysikern och prästen är i slutändan överens om att de lever i ovisshet och programledaren undrar om inte Gud som skapare och den fulländande teorin som ska förklara allt ändå på sätt och vis inte är så olika. Det håller dock varken jag eller Ulf med om. Ulf menar att när han försöker utforska den fysikaliska materiella världen så gör han det utan att leta efter mening och avsikt eller ta till någon hypotes. Anders letar å andra sidan efter just denna mening och avsikt. Skillnaden blir att den religiösa då påstår sig redan veta svaret på dessa frågor och letar efter bevis för att understödja det medan ateisten erkänner att den inte kan veta men söker efter förklaringar som kan svara på dessa frågor.  

Arbetsuppgift 1: Micheru-kun (aka. Michelle Hedström)

De börjar med att presentera Anders som är präst och Ulf som är fysiker. De berättar om att de båda fokuserar på två huvudfrågor som de och väldigt många andra människor frekvent grubblar på. Dessa frågor lyder: "Varför finns det någonting, eller varför finns inte någonting?" och "vad är meningen?" Dessa frågor är vad som huvudsakligen diskuteras genom hela programmet och Anders och Ulf får presentera sina egna ideér och tankar från sina egna perspektiv, med den twisten om att de båda har annorlunda tro och annorlunda tankesätt.

Anders hävdar att dessa frågor dyker oftast först upp i samband med livskriser eller motgångar. Om man har något att fokusera på och är lycklig så tenderar man att inte tänka på detta.

De båda håller med varandra om att man inte riktigt vet vad universum har skapats ifrån men Ulf tycker att om vetenskapen inte kan ge oss något sorts bevis så finns det inte något annat sätt att få det på.

En intressant tanke jag la på minnet var att Anders pratade om att gud har skapat universum och påpekade att Ulf menade på att ingenting hade skapat någonting. Ulf var då ganska kvick med att besvara hans påpekan med att Anders bara har tagit mysteriet ett steg framåt. Gud är ju minst lika mysterisk som att säga att det kom från ingenting, bara det att han tog ett steg framåt med att säga att det kom från gud. Då kan man ställa andra frågor såsom, vad kom gud ifrån? Varför skapade gud detta? Vad är meningen? Osv. Båda accepterar dock att de kommer att få leva i ovisshet.

Jag tycker också att det är bra att Anders medger att om motsatsen skulle bevisas – att det visade sig att gud inte fanns, så skulle han lämna sin tro. Missförstå mig rätt, det är inte det att han kommer lämna sin tro som jag tycker är bra. Utan det faktum att han kan medge om han har fel och acceptera någonting annat.

Det pratar också b.la. om, om meningen med och utan guds existens och att hur gud kan hjälpa genom att bara finnas till, även fast det kan vara en självinbillning så kan det hjälpa med bara stödet att tänka att det finns något där ute som bevakar oss.

Jag som agnostiker tycker att de båda kommer med rimliga argument men jag känner inte att någon kan ”vinna” detta. För mig känns det helt onödigt att försöka argumentera om vem som har rätt, även om det inte var poängen med programmet, därför att ingen kan bevisa att de har rätt än så länge. Frågan är om vi någonsin kommer kunna göra det. Visst skulle det känna skönt med att ha någon som finns där, och att kunna tänka att det finns en mening med allt. Därför känns agnostiker som det enda logiska valet för mig. Jag är öppen för lite av allting helt enkelt, så jag kan förstå Ulf och Anders från varsitt perspektiv.

Arbetsuppgift 1 - Madeleine Haraldson

Det handlar om två personer, vid namn Anders Piltz som är katolsk präst och Ulf Danielsson som är professor i teoretisk fysik. De diskuterar om meningen med livet, hur världen skapade (om de var via "Big Bang" eller om det var Gud som skapade den) och ger olika resonemang från deras syn på vad de tror/tycker är rätt.

Programmet var en liten debatt inslag då prästen och fysikern gav egna argument om vad de tycker är rätt eller fel. De jag reagerade på var när fysikern hade fått en fråga om vad han skulle föredra "Gud eller gåta?". Fysikern valde då gåta för att vilja fundera och utforska lite mer med frågor som man får tänka på lite själv. Prästen reagerade och sa "du ersätter ett mysterium med något annat" för att göra hans åsikt mer komplext. Danielsson sa som ett litet motargument till Piltz "för mig är gud den stora gåtan".

De diskuterade även om ett påstående att många fysiker som är religiösa, vilket kan vara troligt för att tror eller inte tror på hur som helst, men fysikern sa att de hade inte kollat så mycket biologiskt som en ursäkt.

Dessutom var det ju en diskussion om hur universum skapades och om det fanns någon struktur. Om man är mot det religösa hållet tycker man att Gud skapade allt eller om det var via big bang. Källorna som finns att Gud skapade universum är det bibeln och historier från andra människor medan de vetenskapliga säger att det har forskats fram. Hur vet vi att dessa två olika påståenden över vem som skapade universum är eller vilken är mest trovärdig? Det är ju en helt personlig fråga.

De begrepp jag tänkte på var:

- Avsiktligt

- Struktur

Uppgift 1 - William Taylor

Jag har lyssnat på diskussionen i Teologiska Rummet mellan en präst och en fysiker, en diskussion vars upplägg verkade vara för en debatt: ta in två personer från till synes motsatta ståndpunkter och låt dem diskutera sin existens. Men det som diskussionen gjorde tydligt var att de två männens fält inte i sig själva innebär en motspänning. Detta var en poäng som prästen, av de två, visserligen verkade mer angelägen att få gjord (kanske för att om det nu skulle vara en tävling så har fysikerns perspektiv ett försprång vad beträffar bevis), men en slutsats de verkade komma fram till var att det finns utrymme för en mening med tillvaron även inom ramen för den vetenskapligt verifierade verkligheten. Den största frågan var således snarare om det kan finnas en mening med livet utan en gud. Prästen menade att en tillvaro med intention inte kan ha uppkommit utan en gud, men här tänker jag att tillvaron som sådan inte har någon intention. En åsikt som lyftes fram i programmet  var att det finns något ännu vackrare med att vi lyckats uppstå ur ett själlöst, intentionsfritt universum: tanken att vi ur ingenting lyckats skapa skönhet. Det är en åsikt som, åtminstone för mig som ateist, har slagkraft. Fysikern i programmet blev frågad om han skulle önska att det fanns en gud ifall han hade ett val, och svarade nej, ovanstående tanke var vackrare för honom. Jag håller med.

En brist som alltid avskräckt mig från (åtminstone organiserad) religion är en som togs upp programmet, nämligen varför man ska acceptera alla de förutsättningar som medföljer gudstron: specifika detaljer om hur nattvarden ska utföras, till exempel. Om gudstro är en personlig strävan efter att finna en kanal för tacksamhet till det vackra i världen, ett utövande av sin mänsklighet, varför ska man i det religiösa kontraktet även skriva under på att Noaks ark var 158.7 meter lång och 26.45 meter bred? Detta ger stöd åt tanken att religionen finns för att motsvara ett behov, ett behov av förklaring på frågan om meningen med livet, ett behov av att ha någon att tacka för tillvaron, eller något annat, men ett behov i vilket fall som helst.

Ordet “behov” får det att låta som att religiösa är desperata, men så är ju nödvändigtvis inte fallet. Man kan känna att man efterlyser en mening med livet för att man anser att det verkar osannolikt att livet inte skulle ha någon. Man kan anse att det verkar osannolikt att universum är så in i detalj strukturerat för att livet ska finnas. Denna struktur förefaller dock mindre osannolik inför tanken att vi lever i ett av flera parallella universum. Då blir det snarare osannolikt att ett av oändliga universum inte skulle innehålla liv - vilket kan påstås vara ett nedstämt sätt att se på livet, men jag vill påstå att det snarare sätter människan i centrum, i synnerhet med tanke på det sätt att se naturlagarna som fysikern i detta radioprogram lägger fram. Naturlagarna är inte något intrisikalt i universum, utan medel vi människor använder för att förstå världen. Egentligen, för att föra dessa tankar vidare, så görs ju alla betraktelser med människan i centrum, eftersom att det är vi som betraktar. På det viset finns ju inte det vackra i universum utan en människa som kan anse att det är vackert.

Arbetsuppgift 1 - Sara Norberg

Finns det någon mening med universum, världen & livet, eller gör det inte? Det beror på vem man frågar.
Denna mening är vad som introducerar programmet och det är precis det som det handlar om. Ulf, en fysiker och Anders, en präst, besvarar denna fråga och lite till ur deras perspektiv vilket skapar en intressant kontrast mellan något vetenskapligt och ovetenskapligt.

Ulf tar upp frågan Varför finns det något istället för ingenting? Han konstaterar att detta är en fråga som alla ställer sig dock är det en tankeställning som dyker upp när livet inte är på topp. Går allting bra i livet är detta inte en fråga man vanligtvis inte stannar upp för att tänka på då den inte är relevant på samma sätt för en då.

Naturvetenskapen kan beskriva hur vårt universum har skapats men det säger i sig ingenting om frågan vi kan ställa om varför det finns något istället för ingenting. Dessutom kan man inte komma åt det Subjektiva jaget naturvetenskapligt. Ulf påstår därför inte att Gud är ett påhitt men han är inte säker på hans existens. Anders som är präst tror givetvis på gud och att han har skapat denna värld. Han säger att han skulle lämna Gud om någon kunde ge honom konkreta bevis på att Gud inte var sann. Han kan inte förmå sig själv att gå emot sanningen.

En annan intressant faktor som tas upp under programmet är varför Universum skapats? Vad var meningen till detta. Anders säger ”kan det finnas någon mening om det inte finns någon gud?”.

Anders och Ulf hamnade i ett argument angående att Anders ansåg att Gud var gåtan. Ulf menar att en gåta är någonting som inte är klart för en och ofta svår att förstå. Hur kan man förlita sig på någonting som man inte förstår?

Båda karlarna kommer med goda argument från sina sidor. Med ett Agnostiskt tankesätt är jag öppen för vad Anders vill säga. Jag har ingenting som kan bevisa eller motbevisa guds existens och därför ställer jag mig neutral i frågan och tänker varken argumentera för eller emot.  Jag tycker det är en mycket intressant tanke av Anders om det kan finns någon mening om det inte finns någon gud. Vad var då meningen för vårt universum? Det måste väl ha legat något mer bakom universums uppkomst till att det blev som det blev, eller? Ser vi det ur ett naturvetenskapligt perspektiv, närmare bestämt Evolution, har vi en tydlig bild av förändringar som sker av egen anpassning och ens förutsättningar för att överleva. Vad finns det som motsäger att Universum skapades för att ha så bra förutsättningar som helst för att överleva?

Jag fick även en tankeställare av metaforen att Gud var en gåta. En gåta kan lösas. Du kan komma närmare svaret men andra stannar mer ovetande. En gåta kan åtminstone skapa en tankeprocess som ofta leder till nya bra idéer. Att Gud skulle vara en gåta är ett dåligt argument till att förneka att man förlitar sig på någonting man inte riktigt förstår. Detta skapar helt enkelt en djupare tankeställare som kanske inte kan fastställa några fakta men som kan spåna vidare till någonting större.

Jag valde även att inkludera två begrepp från programmet som jag tyckte var viktiga.

Livsåskådning

Existensen

Arbetsuppgift 1 – Lana Ishak

”Finns det någon mening med världen, universum och livet eller finns det inte? Svaret på frågan beror nog på vem man frågar”.

Detta tycker jag är mycket intressant då religion och tro är något som från olika personer upplevs som och sägs vara sanningen om livet och om människan. Det är lätt att som till exempel kristen troende tro att hela världen vet vem Jesus är och att hela världen måste acceptera att Bibeln är den enda sanningen. Är man religiös muslim så går man så långt som att mörda hela folkgrupper för att påtvinga den muslimska tron på alla. Det är dit vi har kommit idag och detta är också orsaker på de flesta stora terrordåd som sker i Europa samt krigen i till exempel Irak och Syrien. Man tror automatiskt att ens egen religion är den rätta och att den står för sanningen just för att man själv är övertygad om att det är så, trots att det inte är så allt fungerar. Denna fråga kan självklart få många olika svar, och kristendom och islam är absolut inte de enda religionerna som finns, även om det oftast känns så, i alla fall för mig.

Inom detta ämne är det viktigt att ställa sina frågor ”universellt”. Ett begrepp som även nämns i radioprogrammet.

Att prästen säger att ”Frågorna börjar ställa sig när man får ett cancerbesked eller när allt går emot en”. Detta låter som något väldigt ärligt och öppet i och med att det kommer från en präst. Ofta så är man van att präster pratar om bibeln och Jesus och det är sällan man får höra dem prata om livet som kristen troende och svårigheter som kan uppkomma. Jag som är kristen och tror på Gud och Jesus kan väldigt lätt känna igen mig i det han säger i programmet. Trots min starka tro så kan jag ibland känna någon typ av tvivel eller ilska mot min Gud men detta försvinner även väldigt snabbt då jag innerst inne känner och vet att det jag tror på är rätt.

Prästen säger att han ”inte kan förmå någonting mot sanningen” och att han då skulle ”överge det han hittills har satsat på om han blir övertygad om att det han tror på inte stämmer”. Jag accepterar självklart en sådan åsikt och tycker att man får tro och tycka vad man vill. För att vara helt ärlig så har jag själv någon gång tänkt att ”tänk om det inte finns någon Gud”, ”tänk om min tro bara är en religion i namnet skapad och utvecklad av människor”. Jag vet att det finns många människor som tänker på detta sätt och att många till och med har övergett sin religion efter att inte ha hittat någon anledning till att hålla fast. Sedan finns det människor, som jag, som har sett en del under och mirakel och som är säkra på att det kommer från Gud. Sådant som att en nära person blivit fullkomligt botad från en sjukdom som egentligen, enligt läkare dessutom, varit nästintill omöjlig att få bort. Man känner att man ständigt är skyddad och alltid får hjälp och får sina böner hörda. Sådant gör det svårt för misstankarna att stanna i huvudet.

”Avsiktlighet” är ett viktigt begrepp som nämns och det handlar om att man är medveten. Det är viktigt att vara medveten om vad det är man tror på och att man samtidigt inte tvingar sin tro på någon annan utan jag tycker att man bör respektera andras val av tro, så länge man inte är som de stora islamiska terrororganisationer som finns idag. Jag som kristen tror, som jag nämnt tidigare, att min tro säger sanningen och är den rätta. Detta håller självklart inte alla med om, men jag personligen hoppas att fler och fler människor hittar till den Gud jag älskar och tror på. Jag är absolut inte den enda utan jag vet att alla tänker exakt samma sak, men utifrån deras egen religion.

Big Bang och fysikernas teori är även det något som många tror på, men än idag har man inte riktigt kommit med något riktigt bevis på att denna värld kom från explosion som i sig kom från ingenting.

Arbetsuppgift 1: Susanna Mattei

Begrepp:

Subjektiv upplevelse

Existens

Subjektiv medvetenhet.

Meningsstruktur

Meningsbehov

Frihet

Önsketänkande

Analogi

Pragmatisk

Avsiktlighet

Jag tycker att det är intressant hur naturvetenskapen kan berätta hur världen blev till, men inte varför den blev till. Inte heller kan naturvetenskapen komma i djupet av en persons själ eller medvetande. Det är bra tycker jag, att fysikern tar upp detta. Hans påstående om att om  inte naturvetenskapen kan komma djupare än så på vissa saker, kommer vi alltid leva i ovisshet, är intressant. Jag tycker om faktumet att fysikern är medveten och accepterar att naturvetenskapen inte är allsmäktig, för det håller jag själv med om. Jag tycker också om att prästen uppmärksammar att både han och fysikern är likadana i den mån att de båda är ovetande, bara att han valt en förklaring till meningen med världens existens och fysikern ett annat. Jag tror att prästen på detta sätt påpekar att världen erbjuder olika perspektiv att leva livet utifrån, och vilken man än väljer så blir man inte bättre än någon annan, utan man är fri att tro som man vill.

Frågan som fysikern sedan ställer till prästen om varför han måste tro på specifika saker inom den katolska tron som nattvarden och Jesu mirakler och hur de hänger ihop med existensen, är värd att diskutera. Liknande frågor har jag också fått tidigare, och jag håller med det prästen säger: att dessa element finns för att visa varför vi finns i denna värld och till vår hjälp för att gå framåt i vardagen.

Jag håller med fysikern, när han säger att det ändå är upp till oss själva att hitta den vägen vi tycker är rätt. Jag anser att man ska ha initiativen att vilja hitta en mening i livet. För att jag tycker att man inte borde sitta och rulla tummarna och vänta att svaret kommer regnande ner från himmelen, utan allt börjar från ens inställning till saker och ting, och viljan att leta. 

Jag håller dock inte med om att världen skapats av slump, och att världen sedan utvecklats helt själv. Själv tror jag att vi har skapats för att komplettera världen, vi och världen har skapats för ett syfte, som vi kan hitta på olika sätt, både genom religionen och andra vägar, om man så vill. Detta tror jag därför att jag kan inte tänka mig att vi finns bara för att finnas, ett tomrum i världen måste vi väl fylla, annars skulle vi inte blivit till.

Samma sak gäller när andra planeter/universum skapas, som fysikern senare pratar om. Jag tror inte att allt skapas slumpmässigt, utan allt finns för att komplettera varandra på ett sätt eller annat. Alla upptäckter som gjorts under 1900-talet som prästen nämner, har funnits för att vi långsamt men säkert kan hitta ett påtagbart svar om vår existens. Varför skulle annars dessa saker finnas för att upptäckas? Om vi inte behövde dessa upptäckter, tror jag att de inte skulle finnas från början.

För att göra en lång historia kort, håller jag med fysikern om faktumet att vi måste själva ta ett steg framåt för att hitta ett svar om meningen med livet, men samtidigt tror jag också att vi inte skapats slumpmässigt, och att vi finns i denna värld för att komplettera den.

Uppgift 1: Asude Ayata

Prästen, fysikern och existensen

Avsnittet Prästen, fysikern och existensen handlar om den troende humanisten Anders och sekulära naturvetaren Ulfs diskussion om den stora gåtan. Följande två punkter ligger i fokus:

1)      Varför existens finns

2)      Våra subjektiva upplevelser

Både Anders och Ulf håller med om att meningen bakom existensen och guds existens är en gåta men vad som skiljer dem åt är deras val av tro. Anders menar att han har tackat ja till ett erbjudande given av Jesus. Liksom om han vore vilse i en skog och valt att följa efter en person som vägleder honom till en civilisation (som han tror existera) i stället för att sitta kvar i skogen och aldrig veta om det finns en civilisation utanför skogen.

En annan fråga som kommer till diskussion är om det skulle finnas en mening utan tron på en gud. Anders säger att han inte kan svaret på frågan då han inte kan inbilla sig en sådan situation i sitt liv. Ulf förklarar att det finns mening även utan gud existens. Han menar att ”det subjektiva jag” existerar och att vi har en medvetenhet, därför finns det mening. Dock vet han inte vad meningen bakom existensen kan vara. Då får Ulf frågan om det inte är självbedrägeri att påstå existensen av meningar med saker när man inte ens vet meningen bakom existensen.

Senare dyker upp argumentet om hur någonting har uppstått ur ingenting. Anders ger följande struktur: ingenting -> någonting -> medvetande -> intention -> ansvar. Han menar att det måste finnas någon sorts stor makt bakom existensen av denna struktur. Någon stor makt måste ha fått oss att ställa de stora frågorna och på det sättet nå den stora makten.

Ulf nekar Anders argument, i den mån att ett sådant argument inte kan föras vidare. Ulf menar att guds existens är också en gåta. Diskussionen mellan Ulf och Anders fortsätts med att Anders ger exemplet med en människas kärlek för en annan människa. Han förklarar att när en är kär i en annan har denne person en bild av den andre (som inte må vara korrekt), liksom en människas kärlek för en annan är en människas tro (kärlek) för en gud.

Att tro på en gud kan dessutom vara till hjälp för att utöva de mänskliga behoven menar Anders. T.ex. att kunna vända sig till gud när man är tacksam för det man har. Anders ger då ett alternativ till utövningen av de mänskliga behoven, tacksamheten och alla andra behoven kan man vända mot mänskligheten säger han.

I fortsättningen av programmet fortsätter de att prata bl.a. frågan om det finns en förutgiven struktur såsom i Platons idévärld, att lagarna och idéerna tillhör mänsklighetens existens (dvs. att de är skapade av människor), att det kan finnas flera universum än vårat och frågan om en skapad mening är bättre än en verklig mening.

Idag kommer Victoria Kawesa från Feministiskt initiativ att vara hos oss!

Flemingsberg
Onsdag 27 januari 2016

Hej igen ungdomar!

Jag hoppas att ni har sovit gott!

Nu har jag varit igång med att skriva ett par meddelanden och då kan jag lika gärna fortsätta!

Idag kommer Victoria Kawesa från Feministiskt initiativ att vara hos oss och samtala med oss om feminism, främlingsfientlighet med mera. Egentligen har jag bjudit henne till SA13SA som har feminism på schemat men jag har bjudit in även SA14ME. Lektionen börjar klockan 11:15 och vi kommer att ge henne tid som behövs (och det kan bli upp till två timmar). Hon kommer att vara i Naderoteket.

Om det är några av er i HU13 och/eller SA13GJ som är intresserade att vara med och lyssna på henne och samtala med henne och de andra i gruppen så prata med mig om du är fri under de aktuella timmarna eller med din undervisande lärare och mig om du har ett annat ämne på schemat.Jag är helt på det säkra att Victorias besök kommer att ge oss en hel del nyttigt material och tankar inför framtiden.

Ha en bra dag!
Nader

Arbetsuppgift 1: Prästen, fysikern och existensen (som blev fel länk på tidigare!!!!)

Flemingsberg
onsdag 27 januari 2016

Hej ungdomar!

Jag hoppas att ni har det fint. Inte jag! Jag märkte att länken till radioprogrammet var fel. En av er har noterat detta och en har lyssnat på programmet hon uppmanades lyssna. Sånt händer. Här kommer den rätta uppgiften!

Den första uppgiften ni får under kursen ”Religionskunskap 1”:

Arbetsuppgift 1:

Prästen, fysikern och existensen

Ni får lyssna på ett radioprogram; Prästen, fysikern och existensen (från programserien ”Teologiska rummet” i P1, Sveriges Radio) och skriva kort om det. Jag vill att du tar fram några intressanta begrepp och tankegångar som presenteras i programmet. Du får gärna ta in dina egna tankegångar, frågor och värderingar in i texten.

Din text skall vara motsvarande ungefär en A4-sida. Publicera din text på bloggen senast under morgondagen.

När du publicerar din text se till att rubriken till texten blir följande:

Arbetsuppgift 1: Ditt för- och efternamn

Här har ni länken till programmet:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/72644?programid=3109

Sorry!

Lycka till!

Nader