Arbetsuppgift 1: Micheru-kun (aka. Michelle Hedström)

De börjar med att presentera Anders som är präst och Ulf som är fysiker. De berättar om att de båda fokuserar på två huvudfrågor som de och väldigt många andra människor frekvent grubblar på. Dessa frågor lyder: "Varför finns det någonting, eller varför finns inte någonting?" och "vad är meningen?" Dessa frågor är vad som huvudsakligen diskuteras genom hela programmet och Anders och Ulf får presentera sina egna ideér och tankar från sina egna perspektiv, med den twisten om att de båda har annorlunda tro och annorlunda tankesätt.

Anders hävdar att dessa frågor dyker oftast först upp i samband med livskriser eller motgångar. Om man har något att fokusera på och är lycklig så tenderar man att inte tänka på detta.

De båda håller med varandra om att man inte riktigt vet vad universum har skapats ifrån men Ulf tycker att om vetenskapen inte kan ge oss något sorts bevis så finns det inte något annat sätt att få det på.

En intressant tanke jag la på minnet var att Anders pratade om att gud har skapat universum och påpekade att Ulf menade på att ingenting hade skapat någonting. Ulf var då ganska kvick med att besvara hans påpekan med att Anders bara har tagit mysteriet ett steg framåt. Gud är ju minst lika mysterisk som att säga att det kom från ingenting, bara det att han tog ett steg framåt med att säga att det kom från gud. Då kan man ställa andra frågor såsom, vad kom gud ifrån? Varför skapade gud detta? Vad är meningen? Osv. Båda accepterar dock att de kommer att få leva i ovisshet.

Jag tycker också att det är bra att Anders medger att om motsatsen skulle bevisas – att det visade sig att gud inte fanns, så skulle han lämna sin tro. Missförstå mig rätt, det är inte det att han kommer lämna sin tro som jag tycker är bra. Utan det faktum att han kan medge om han har fel och acceptera någonting annat.

Det pratar också b.la. om, om meningen med och utan guds existens och att hur gud kan hjälpa genom att bara finnas till, även fast det kan vara en självinbillning så kan det hjälpa med bara stödet att tänka att det finns något där ute som bevakar oss.

Jag som agnostiker tycker att de båda kommer med rimliga argument men jag känner inte att någon kan ”vinna” detta. För mig känns det helt onödigt att försöka argumentera om vem som har rätt, även om det inte var poängen med programmet, därför att ingen kan bevisa att de har rätt än så länge. Frågan är om vi någonsin kommer kunna göra det. Visst skulle det känna skönt med att ha någon som finns där, och att kunna tänka att det finns en mening med allt. Därför känns agnostiker som det enda logiska valet för mig. Jag är öppen för lite av allting helt enkelt, så jag kan förstå Ulf och Anders från varsitt perspektiv.